Vilket farthinder ska man välja för sin väg?
Vilket farthinder som passar bäst beror på vägens underlag, trafikmängd, fordonstyper och vilken hastighet ni vill uppnå. Ett farthinder på en mindre grusväg behöver exempelvis andra egenskaper än ett gupp på en asfalterad väg med bussar eller tung trafik.
I den här guiden jämför vi olika typer av farthinder och hjälper er att välja en lösning som passar platsens förutsättningar.
Behöver ni först kontrollera vem som får besluta om åtgärden? Läs vår guide om regler för farthinder.
Vad vill ni uppnå med farthindret?
Börja med att definiera problemet. Ska farthindret sänka höga hastigheter kraftigt, påminna trafikanterna om en befintlig hastighetsgräns eller skapa en tryggare miljö för barn och gående?
Fundera särskilt på:
vilken hastighet trafiken håller i dag,
vilken hastighet ni vill uppnå,
vilka fordon som använder vägen,
hur ofta fordon passerar,
om hindret ska ligga kvar året runt,
hur snöröjning och underhåll fungerar.
När ni känner till förutsättningarna blir det betydligt lättare att välja rätt modell.
Om ni inte vet hur fort trafiken kör kan ni först genomföra en hastighetsmätning. En digital hastighetsdisplay kan både mäta hastigheten och påminna förarna om att sakta ner.
Farthinder för asfalt eller grusväg
Vägens underlag påverkar både produktvalet och installationen.
Farthinder på asfalt
På en asfalterad väg kan ni vanligtvis förankra ett sektionerat farthinder med skruv och plugg. Asfalten ger ett jämnt underlag och gör det lättare att montera sektionerna stabilt.
Kontrollera samtidigt att:
underlaget är plant,
infästningen passar asfaltens skick,
vatten kan rinna undan,
hindret inte skapar onödiga kanter eller öppningar,
sektionerna täcker rätt del av vägbanan.
På asfalt finns flera alternativ, från tydliga gupp för kraftigare fartsänkning till längre och mjukare modeller för vägar med återkommande trafik.
Farthinder på grusväg
På en grusväg kan traditionell infästning vara svårare eftersom underlaget rör sig och förändras. Därför behöver ni välja ett tungt och stabilt hinder eller en modell som är särskilt lämplig för grus.
Värnamo Farthinder kan vara ett alternativ på grusväg. Produktens tyngd och konstruktion hjälper hindret att ligga stabilt, samtidigt som sektionerna gör det möjligt att anpassa bredden.
Grusvägar kräver dock regelbunden kontroll. Regn, trafik och vägunderhåll kan förändra underlaget, vilket gör att väghållaren behöver följa upp placeringen.
Vilken hastighet vill ni uppnå?
Välj inte farthinder enbart efter utseende eller pris. Utgå i stället från vilken hastighet ni vill att fordonen ska hålla när de passerar.
Ett kraftigare och högre gupp kan ge en tydlig fartsänkning, men det kan också skapa obehag för bussar, utryckningsfordon och andra tunga fordon. Ett längre och mjukare farthinder ger vanligtvis en jämnare passage men kan samtidigt ge en mindre kraftig hastighetssänkning.
Tänk därför på:
nuvarande hastighet,
önskad passagehastighet,
fordonens markfrigång,
trafikmängd,
buller och vibrationer,
närhet till bostäder,
förekomst av bussar och utryckningsfordon.
Produktens angivna hastighet beskriver normalt en rekommenderad passagehastighet. Den är inte automatiskt samma sak som vägens juridiska hastighetsgräns.
Vilka fordon använder vägen?
En mindre bostadsgata med personbilar har andra behov än en väg som regelbundet används av lastbilar, bussar eller lantbruksmaskiner.
Personbilar och lätt trafik
På parkeringsplatser, privata infarter och mindre bostadsgator kan ett traditionellt sektionerat farthinder fungera bra. Välj modell efter önskad passagehastighet och kontrollera att även bilar med låg markfrigång kan passera säkert.
Bussar och större fordon
På vägar med bussar eller andra större fordon kan ett längre och mjukare hinder vara mer lämpligt. Även en vägkudde kan vara ett alternativ eftersom dess utformning kan ge olika påverkan på personbilar och fordon med bredare spårvidd.
Samråd alltid med berörda trafikaktörer innan ni installerar ett hinder på en väg med kollektivtrafik eller regelbundna tunga transporter.
Utryckningsfordon
Ambulans, räddningstjänst och andra utryckningsfordon behöver kunna ta sig fram utan onödiga förseningar. Kontakta därför räddningstjänsten innan ni fattar beslut om ett permanent hinder på en viktig tillfartsväg.
Vilken typ av farthinder passar bäst?
Farthinder finns i flera utformningar. Varje typ har sina egna styrkor och användningsområden.
Cirkelgupp
Ett cirkelgupp har en rundad profil och ger en tydlig fartsänkning. Det kan passa på mindre vägar, parkeringsområden och platser där ni vill att förarna ska sänka hastigheten märkbart.
Välj höjd och längd med omsorg. Ett alltför kraftigt gupp kan skapa obehag, buller och problem för fordon med låg markfrigång.
Platågupp
Ett platågupp har ramper på båda sidor och en planare ovansida. Den längre utformningen kan ge en jämnare passage än ett kort cirkelgupp.
Platågupp kan passa på bostadsgator och andra platser där många olika fordon behöver passera. Installationen kräver dock tillräckligt med utrymme och ett lämpligt underlag.
Vägkudde
En vägkudde täcker bara en del av körfältets bredd. Personbilar behöver därför köra över kudden med minst ett hjulpar, medan större fordon i vissa fall kan passera med mindre påverkan.
Vägkuddar kan vara lämpliga på vägar med bussar eller annan tung trafik. Däremot behöver ni noggrant bedöma vägbanans bredd och hur cyklister och andra trafikanter ska passera.
Farthinder i gummi som sätts ihop i sekioner
Vägbulor som sätts ut på våren och tas upp innan snön kommer består av delar som ni sätter ihop till önskad bredd. Den här typen är vanlig eftersom den är tydlig, flexibel och relativt enkel att installera.
Sektionerna finns i olika höjder, färger och utföranden. Välj därför modell efter önskad hastighet, trafikmängd och underlag.
Se vårt sortiment av farthinder.
Mjukare farthinder
Ett längre och mjukare farthinder kan passa på platser där ni vill sänka hastigheten utan en alltför kraftig passage. Sådana modeller kan vara lämpliga för bilar med låg markfrigång och vägar med återkommande trafik.
Se farthinder för en mjukare passage.
Portabla farthinder
Ett portabelt farthinder passar vid tillfälliga behov, exempelvis vägarbeten, evenemang eller kortare aktiviteter. Personalen kan snabbt lägga ut och ta bort hindret när behovet förändras.
Portabla modeller behöver vara lätta att hantera men samtidigt ligga stabilt när trafiken passerar.
Fast eller flyttbart farthinder
Ett fast monterat hinder passar när behovet är permanent och väghållaren kan göra en säker installation. Ett flyttbart hinder passar bättre när ni behöver:
-
ta bort hindret inför vintern,
-
flytta det mellan olika platser,
-
använda det under en begränsad period,
-
undvika permanent infästning,
-
anpassa lösningen efter säsong.
Tänk samtidigt på att även ett flyttbart hinder behöver ligga stabilt och synas tydligt. Kontrollera placeringen regelbundet och flytta aldrig hindret utan väghållarens godkännande.
Synlighet, reflexer och skyltning
Trafikanterna behöver upptäcka farthindret i god tid. God synlighet minskar risken för hårda inbromsningar och oväntade undanmanövrer.
Kontrollera därför:
kontrastfärger och reflexer,
belysning och siktförhållanden,
löv, smuts och snö,
behovet av sidomarkering,
behovet av vägmärke eller annan varning.
Vägmärke A9, ”Varning för farthinder”, kan uppmärksamma förarna på ett gupp, en grop eller en liknande hastighetsdämpande åtgärd. Vilken utmärkning ni behöver beror dock på vägens förutsättningar och vem som ansvarar för den.
Läs därför vår sida om regler för farthinder och kontakta kommunen eller Trafikverket om ni är osäkra.
Installation och förankring
Rätt installation hjälper farthindret att ligga stabilt och ger produkten längre livslängd.
Vanliga infästningar är:
skruv och plugg för asfalt,
kraftiga spikar eller ankare,
produktanpassade fästsystem,
tyngd och dubbar på modeller som inte kräver traditionell infästning.
Följ alltid produktens monteringsanvisningar. Kontrollera dessutom att det inte finns ledningar, kablar eller rör där ni planerar att borra eller slå ner fästen.
Efter installationen bör ni kontrollera skruvar, skarvar och sektioner regelbundet. Trafik, väder och temperaturväxlingar kan påverka infästningen över tid.
Snöröjning och vinterförvaring
Snöplogar kan skada både farthindret och plogutrustningen. Många väghållare tar därför bort flyttbara eller sektionerade farthinder inför vintern.
Planera redan före installationen hur ni ska:
märka ut hindret vid snö,
informera snöröjaren,
lossa infästningen,
förvara sektionerna,
återställa eventuella hål i vägbanan,
montera tillbaka hindret efter vintern.
Om hindret ska ligga kvar året runt behöver plogföraren känna till placeringen. Sidomarkeringar kan dessutom göra platsen lättare att upptäcka när snön täcker delar av hindret.
Pris och total kostnad
Produktpriset är bara en del av kostnaden. Räkna även med:
fästdon och montering,
skyltning och sidomarkering,
frakt,
underhåll,
demontering och vinterförvaring,
eventuell återställning av vägbanan.
Ett billigare hinder kan bli dyrare över tid om materialet slits snabbt eller om konstruktionen inte passar trafikmängden. Jämför därför livslängd, reservdelar, underhåll och installationskrav innan ni fattar beslut.
Snabbguide – välj farthinder efter plats
| Förutsättning | Möjlig lösning |
|---|---|
| Grusväg | Tung eller flyttbar modell för ojämnt underlag |
| Asfalterad bostadsgata | Sektionerat gummiguapp eller längre platåmodell |
| Parkeringsplats | Tydligt sektionerat farthinder |
| Bussar och större fordon | Vägkudde eller längre och mjukare profil |
| Tillfälligt behov | Portabelt farthinder |
| Bilar med låg markfrigång | Längre och mjukare farthinder |
| Osäker faktisk hastighet | Hastighetsmätning eller digital hastighetsdisplay |
| Vinterväg med snöröjning | Flyttbar modell eller noggrant planerad permanent lösning |
Tabellen ger en första vägledning. Den slutliga lösningen behöver alltid utgå från platsens verkliga förutsättningar.
Checklista före beställning
Kontrollera följande innan ni beställer:
Vem ansvarar för vägen?
Har väghållaren godkänt åtgärden?
Vilken hastighet håller trafiken i dag?
Vilken passagehastighet vill ni uppnå?
Är vägen asfalterad eller grusad?
Hur bred är vägbanan?
Vilka fordon använder vägen?
Behöver räddningstjänst, post eller kollektivtrafik lämna synpunkter?
Hur ska ni hantera snöröjning?
Behöver ni skyltar, reflexer eller sidomarkeringar?
Vem ska installera och underhålla hindret?
Ska hindret ligga kvar året runt?
Få hjälp att välja rätt farthinder
Är ni osäkra på vilken lösning som passar vägen? Skicka gärna en bild på platsen och ange:
vägens bredd,
asfalt eller grus,
nuvarande och önskad hastighet,
vilka fordon som passerar,
om hindret ska ligga kvar under vintern.
Då kan vi hjälpa er att jämföra lämpliga modeller och tillbehör.
